Jess och Tyra

Ååååå vad less jag blir!!! Den senaste tiden har mitt humör pendlat ständigt; upp, ner, glad, ledsen, arg, likgiltig... Ganska jobbigt... Ibland helt utan orsak dessutom, innerst inne känner jag mig lycklig och Tyra är helt underbar, men sen emellanåt vet jag inte varför jag blir så less... Jag kan väl bara anta att ni vet hur jag menar... Men den här veckan har känts som en vändning! Jag har fyllt de senaste dagarna med många bra och roliga saker och jag har haft saker att se fram emot. Jag har varit mer positiv och peppat mig själv och känt mig glad och nöjd! En sak att se fram emot skulle utspela sig idag men den har jag nu fått lov att ställa in. Skittråkigt!! Barnvakt krävdes och mamma skulle rycka in. Men nu har Kristofer blivit magsjuk så jag kan inte ta hit någon barnvakt. Att åka till Orsa hade inte heller fungerat då mamma hade en tid att passa vilken hade blivit lite svårt med det upplägget... Självklart tycker jag synd om Kristofer som är den som är sjuk, det är såklart värst för honom, men det känns så typiskt att det ska bli något tok när man äntligen börjar se ljusare på allt! Dessutom ska jag jobba i helgen, något som jag också sett fram emot men nu är det bara vänta och se om jag klarar mig från detta elände till sjukdom. Värst av allt vore givetvis om Tyra skulle bli drabbad...

Usch och blä. Är skitledsen att jag missar det jag skulle på idag...Bryt ihop och kom igen. Bryt ihop och kom igen. Bryt ihop och kom igen...