Jess och Tyra

Nyss hade bebis hicka. Hehe, var lite roligt, har inte känt det förut! Men nu "tickade" det i magen... =)

Föräldrakursen igår var bra. Både för mig och Kristofer. Blev direkt introducerade hur det kan gå till när bebis vill komma ut. Vad som händer när det väl sätter igång och hur förlossningen kan gå till. Bra att få se/höra om det men det är ingenting som jag ser fram emot. Jag längtar såklart tills jag får träffa bebis och har henne/honom hos oss. Men jag måste erkänna att jag är lite rädd inför förlossningen. Men vi kvinnor ska ju "vara gjorda" för att föda barn, även om det sker under stor smärta.

Jag känner dock att det är väldigt onödigt att jag går runt och oroar mig. Hur det går är ingenting jag kan påverka nu ändå...

---

Haha, skrev det jag skrivit hittills först. Sedan gick jag in på familjeliv och såhär står det om vecka 34 (som jag är i nu - bara 6 veckor kvar!):

Vecka 34

Kroppen: Under slutet av graviditeten är det vanligt att värkarna ändrar sig en aning, ibland kan det kännas som om lungorna trycks uppåt och man får svårt att andas för en stund. Det kan vara svårt att skilja förvärkarna från riktiga värkar. De kan komma tätt och upplevas som intensiva, ett sätt att särskilja dem är att ta ett varmt bad, det får förvärkar att avta medan riktiga värkar fortsätter.
Många börjar fundera allt mer på förlossningen. Det är vanligt att man är orolig för att något ska hända. Du kan vara orolig för att du har mått ”för bra” och tänka att ”det får inte vara så här lätt”. Eller så tänker du motsatsen, ”allt har varit så jobbigt, det kanske inte är meningen att jag ska få vara glad”. Det är vanligt och helt normalt. Även som partner kan man ha många funderingar. Det är svårt att förbereda sig på att vara ett bra stöd när man inte vet vad som väntar. En del blivande pappor eller partners kan uppleva tanken på förlossningen som skrämmande.

Barnet: Barnet är väl medveten om förvärkarna, men det tycks inte vara obehagligt på något sätt. Huden har antagit en mer rosa ton genom inlagring av underhudsfett, vid denna tidpunkt kan barnet utan vidare överleva utanför livmodern. Nu reagerar barnet olika på mammas, pappas/partners samt främmande personers röster.

---

Vad lustigt att till och med tankar kan "styras" av kroppen och att det går att generalisera tankar som många människor tänker i liknande situationer. Det här med att vänta barn får verkligen upp ögonen för hur fantastisk en människokropp är som fungerar som den gör. Fascinerande!!